Han skräder inte på orden när äldre far illa i äldrevården. Och det sker ofta. Men Yngve Gustafson, professor i geriatrik och överläkare vid Umeå universitetssjukhus, tror att äldrevården skulle bli både bättre och billigare om vi bättre tog vara på kunskapen om de äldre.

Många minns säkert hans djupa engagemang i äldreomsorgen i TV-serien ”Sveriges bästa äldreboende”. Som inkallad expert hittade han omedelbart ett stort antal brister, främst i medicineringen av de gamla. Med sin inkännande blick och vassa tunga berörde han många starkt.

För många är Yngve Gustafson också den kanske starkaste symbolen för kampen mot diskriminering av äldre i vården. Han är bekymrad över den negativa attityden till äldre, både bland politiker och inom vården.

– I Sverige är gamla ett ”problem” och det gör att de äldre känner sig som belastning. Det är en bidragande orsak till att många känner sig isolerade och ensamma. En undersökning i Finland visar att äldre som ingår i sociala gemenskaper och känner sig behövda mår bättre psykiskt och utvecklar inte demens i lika stor utsträckning – så det borde vi tänka mer på, säger han.

DE VIKTIGASTE FRÅGORNA

Nu är det inte nattsvart inom äldrevården. Tvärtom. Yngve Gustafson säger att vi lär oss mer och mer om äldres hälsa och sjukdomar, men vi måste lära oss att utnyttja den värdefulla kunskapen som finns.

– Vi är i dag mer medvetna om de brister som finns inom läkemedelsbehandling, gerontologi och geriatrik. Men det gäller att ta tillvara på den kunskap som finns till hands; till exempel att fler äldre är i dag multisjuka och tar fler läkemedel vilket kan leda till allmänt minskad aptit, törst och även förhindra näringsupptaget, förklarar Yngve Gustafson.

– Oftast lider de gamla brist på järn och får av det sköra slemhinnor. Det finns också sömnmedel som ger metallsmak och gör att de gamla slutar äta, och vissa av plåstren mot smärtor ger bland annat muntorrhet, förstoppning och tar bort hunger och törstupplevelser. Om detta finns det en extrem kunskapsbrist, säger han.

Yngve Gustafson är orolig över dessa brister. De flesta läkare som jobbar inom akutsjukvården har ingen kunskap om gerontologi, det normala åldrandet, och väldigt få av personalen i övrigt, säger han.

– Om man inte vet att äldre har annorlunda symtom vid sjukdom så fattar man inte att vissa mediciner är orsaken till att de är deprimerade eller att de får hallucinationer. Lösningen heter utbildning. Det kommer att krävas en enorm insats, men utbildning kommer att fungera, det har vi visat tidigare.

VAD MÅSTE DÅ GÖRAS FÖR ATT FÅ BUKT MED DE HÄR FRÅGORNA?

– Huvudkriteriet för god äldrevård är att se hela patienten. Vi vet i dag att man ger äldre värktabletter utan att fråga sig varför de har ont, sömntabletter utan att fråga sig varför de inte sover och så vidare. I stället måste man naturligtvis ta reda på och behandla orsaken. Vi har både ny forskning och kunskap som måste tas in i läkar- och sjukvårdsutbildningar. Samtidigt måste politiker sätta ner foten och se de stora behoven som finns inom äldrevården. Då kan vi börja se en förändring.